Stora Skedvi historia

 

 

 
   

  

 
   
 Kyrkan    
   
     

   
 Skedviplogen    
     
 Litteratur    

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tillbaka

  

Stora Skedvi, Säters kommuns äldsta socken.

Ja till och med en av Dalarnas äldsta är vi.

Socknen är känd sedan 1200-talet, men namnet antyder att här fanns en offerplats redan på hednisk tid.

Bygden kring älven med sina lättodlade jordar lockade tidigt människor att bosätta sig här, troligen redan på stenåldern.

Kyrkan med sin medeltidsprägel och fantastiska takmålningar är i vårt tycke en av landskapets vackraste.

Delar av socknen bär också minnen av ett aktivt bergsbruk. I ett bälte från Klingsbo mot Fiskarbo och Nyberget har funnits koppar- och silverhyttor. I Nyberget även en betydande gruva. Malm har brutits vid Forsbo och Tomtebo.

Jordbruket utvecklades tidigt genom goda jordar och förståndiga bönder så att Stora Skedvi blev en rik bygd. Bl.a. började man tidigt med växelbruk och de järnskodda plogarna, som så framgångsrikt kunde vända den täta jorden, kan rentav vara en uppfinning med ursprung här i bygden. I varje fall tillverkades sådana plogar (skedvi-plogar) här redan på senare delen av 1700-talet.