-Det fanns gott om äppelträd där jag växte upp och den allra godaste sorten hette Hampus. Tyvärr frös det trädet en bister vinter och sen dess har jag inte smakat ett sånt.

"Aldrig i livet att jag ska bli lärare"

Så sa hon, Ingrid Körnings som hon hette då, på 40-talet. Sen startade ett lärarseminarium i Falun dit Ingrid sökte och kom in. Det är inget som hon någonsin ångrat, men hon hon minns hur jobbigt hon tyckte att det verkade vara för hennes föräldrar, som båda var lärare.

Som barn bodde hon i Främby lärarbostad i Falun och minns den mörka tallskogen på Galgberget och bonden Bodéns vitsippshage. Sina farföräldrar hade Ingrid i Skålbo. Körnings hette, och heter, gården. Där sprang om sommarmorgnarna hon och hennes systrar ner till sjön iförd bara nattsärkar, som de slängde av sig på stranden och simmade nakna ut till en stor sten.

Hon ser drömsk ut i blicken när hon berättar om dagarna på farföräldrarnas gård.

Ingrid bor idag i en lägenhet i sockenstugan i Skedvi men flyttar om en månad ner till Skedvigården.

-Det ska bli skönt att få bli ompysslad. Här i lägenheten känns det lite ensamt emellanåt.

Ingrid har varit o tittad på rummet på äldreboendet En gång, men ska titta dit en gång till innan flytten och se hur det blivit omtapetserat.

-Jag ska inte ta med mig så mycket saker dit men fågelstugan ska med! I timtal kan jag sitta och titta på fåglar!

Det är mest mesar och sparvar men det är roligt ändå tycker Ingrid. Hon har två fina fågelböcker till hands om det skulla dyka upp någon som ser obekant ut.

-Jag drar mig lite för själva flytten..men det blir väl bättre, säger Ingrid.